Kopierad kommentar från inlägg på måltidsbloggen.blogspot

Cia sa...

Jag gick på Åkersbergs Lanthushållsskola i Höör i Skåne våren 1971 och fick där lära mig nåt nytt om fetter - det var att fleromättade fetter var bäst och nyttigast och mättade fetter var absolut livsfarligt, kokosfett var nästan värst, det gav ofelbart upphov till sjukdom, åderförkalkning, hjärtproblem. Likaså ister, talg och även smör.

I den tron levde jag tills jag var 55 år och fick fel på sköldkörteln, åt Levaxin fram till i somras, då slutade jag! Jag fick reflux och strupinflammation, våldsma halsbränna, åt Nexium i flera år, men slutade för ett drygt år sen. Var överviktig och kände mig allmänt risig tills jag började med LCHF och nu fem år senare har jag gått ner i vikt, min sköldkörtel har blivit normal, strupinflammationen läkte ut, ingen sveda i magen. Idag äter jag varken Levaxin eller Nexium. Jag fick just besked från husläkarn att jag har utmärkta blodvärden. Jag har botat mig själv!

Det känns ju lite märkligt. Jag äter mycket smör, mycket grädde, inga oljor, inte ens olivolja. Jag äter kål av olika slag, ägg, fisk, lite älgkött, blåbär, hallon, mandel, sällan frukt men ibland smörstekta äpplen med vispgrädde.

Varför kan inte Livsmedelsverket vakna upp och forska lite i sånt här, vad händer i kroppen med LCHF? Varför blir vi friskare?? Varför blir naglarna hårda, håret glansigt, huden mjukare...jag bara undrar??