Här är min syster Liselotte som sjunger för oss alla i Heliga ljusets kyrka på Agatons dop. Hon sjöng så fint så jag fick tårar i ögonen. Sången vi valt var Jag skymtar för en stund av Uno Svenningson. Här är den fina texten:
Skymtar För En Stund
av: Uno Svenningsson
album: Uno (1994)
Idag har jag hört ditt lilla hjärta slå.
Som en liten sol skiner du för mig.
Jag känner att jag lever och finns,
en del av mig finns ju där hos dig.
Och jag skymtar för en stund,
ett litet leende hos dig.
Jag skymtar för en stund,
att jag står med dig i mina armar.
Du är min längtan.
Du färgar mig med det under av ljus
som du sprider här hos oss.
Säg var har du varit förrut?
Jag vet inte vad du kommer tycka nu,
om den värld du ska födas till.
Men du, jag vet att du är meningen.
Och jag skymtar för en stund,
ett litet leende hos dig.
Jag skymtar för en stund,
att jag står med dig i mina armar.
Du är min längtan.
Du är min längtan.
Du kommer snart att förstå
vilken märklig värld vi lever i,
att glädje och sorg går hand i hand,
och att vi en dag ska skiljas åt.
Du är så välkommen hit,
hem till vårt palats.
Till denna värld som är vår,
som jag ska försöka få dig att älska
så mycket som det går.
Och jag skymtar för en stund,
ett litet leende hos dig.
Jag skymtar för en stund,
att jag står med dig i mina armar.
Dagen, den kommer snart,
och jag längtar så efter dig nu!
Livet har sin gång,
i många, många år här till.
Du är min längtan.
Du är min längtan.
Idag har jag hör ditt lilla hjärta slå.
Som en liten sol skiner du för mig.
Liselotte läste även en dikt.
Ett gudbarn- av Siv AnderssonAtt få ett litet gudbarn är en gåva och en ära- att man är så betrodd att stå ett liv så nära.Man länkas till varandra med ett gudomligt bandSå själsligt är man närafast man bara ses ibland.Ett gudbarns liv man följerav omtänksamma skälför man har fått till uppgift att se till barnets väl.Och även i det tysta finns detta alltid kvar- att man känner något särskilt för det gudbarn som man har.
Agaton tittade sig storögd runtomkring för att se allt och alla som kommit till kyrkan för hans skull. jag och John fotograferade inte så mycket i kyrkan. Vi bad en kompis att filma så det finns förevigat på film i stället. Agatons dopklänning är 63 år gammal och sydd av en bröllopsklänning. Det är 19 barn som döpts i den bla. John.
Agaton var så lugn i kyrkan. Under dopcermonin skrek han inte utan var mest nöjd. Prästen hade en praktikant med sig i kyrkan som hette Cecilia som ledde det mesta av pratet och jag tyckte att hon verkade lite nervös men det gick bra för henne ändå. Kanske hon läste till präst, vi fick aldrig nån klarhet i det. Prästen Leif pratade också fint tycker jag. Undrar om de får träna mycket under sin utbildning på att tala till människor på ett intressant sätt?
Två psalmer sjöng vi; Barn och stjärnor och Tryggare kan ingen vara. Under den senare psalmen somnade Agaton!
Praktikanten Cecilia, prästen Leif, John med Agaton, jag och min syster och Agatons fadder Liselotte.
Efter dopet åkte vi allesammans till min pappa. I trädgården bjöd vi på rosévin och jordgubbsvin till de som ville ha alkoholfritt. Vi hälsade alla välkomna och informerade att det fanns en bok där vi gärna ville att man skulle skriva en hälsning till Agaton. Vi hade också satt upp en tipspromenad i pappas trädgård med frågor som handlade om Agaton och oss. När alla minglade och gick tipspromenad så gjorde vi i ordning kaffe och plockade fram smörgåstårtor och annat fikabröd. Efter fikat öppnade vi Agatons presenter. Hela dagen flöt på så bra. Vi var oroliga att det skulle komma regn så vi hade två partytält uppe men det var solsken hela tiden. Jag min toka lade ifrån mig kameran i pappas garage när jag skulle hämta mer dricka och glömde sen bort var jag lagt den, så det blev bara två kort från festen. Ska kolla med de andra som var med om de fotograferade.. Men vi filmade mycket på festen. En toppendag fick vi i alla fall och vi vill tacka alla som kom och gjorde Agatons dopdag till ett fint minne.
En stolt pappa håller sin son som nu är medlem i svenska kyrkan.
Storsjöyran är en härlig fest. Istället för att bara ha en massa kändisar som uppträder satsar man på några säkra kort, artister som alla känner till. Eftersom arrangörerna har sånt musikintresse hittar de varje år också artister som kanske inte alla hört talas om. Det är alltid så kul att som besökare få upptäcka ny bra musik. Har själv hittat nya musikgenier som spelat på yran, skulle aldrig lyssnat på dem om det inte var så att man kollade in dem under yrankvällarna. Tre exempel på såna artister är Ed Harcourt, Jamie Cullum och den lokala killen P-Danjelsa som är en rolig prick, toastar på jamska. Han berättade i en intervju i ÖP förra året att han på väg till en scen där han skulle kolla på nåt berömt band råkade höra en annan grupp spela på en annan mindre scen. Han gick dit och gruppen spelade reagge och P-danjelsa blev frälst! Från den dagen fanns det ingen annan musikstil för honom.
Här är han DJ i ett restaurangtält. 
Östersund dukar upp massor av restauranger i hamnen varje Storsjöyra, Jamtarnas befrielsefest från storsvensken! Här är det en lokal förmåga som underhåller.
