Ett kök i kaos men åå så gott det doftar! Här hemma har vi haft en jobbig helg. Gosplutten har ju varit deckad med hosta, feber och snuvighet. Därtill att han hade falskt krupp med sjukhusvistelsen som jag skrivit om tidigare. Nu börjar han tillfriskna från den jobbiga förkylningen. Han orkar mer och mer. Istället för att bara gråta, snora och hosta kryper han just nu omkring på golvet efter 1,5 timmes sömn. Han undersöker/leker vilket innebär att tugga på en pappersservett, dra blad från en krukväxt, dra i en pappkasse som står på golvet och tugga på en bit från den. Hans armar börjar bli fruktansvärt långa tycker jag.

I köket doftar det jul. Har två saffranskransar på jäsning. Det ska bli supergott! Skulle bara haft lite glögg att värma men det finns ju kaffe och en flaska julmust i kylen. Hoppas ni alla mår bra. Kram på er!

Träning pågår

Agaton kryper och kryper fram. Ibland när han stöter på hinder ställer han sig på knä och undersöker.

I dammsugaren finns en massa intressant..

Man kan ställa sig upp också.

Hej, hej. Titta vad jag kan!

Så där ja. Men mer än så här blir det inte.. Än så länge vågar han inte släppa taget.

Sjukling

Vaknade klockan fem i lördags morse av att lillkillen rosslade och hostade med världens torrhosta. Han har de senaste två dagarna fått en förkylning och det har blivit värre och värre hosta. När han andades lät han som en person med svår astma. Vi ringde sjukvårdsupplysningen och de rekommende oss att uppsöka läkare eftersom han lät ansträngd av sin andning. Vi skulle återkomma klockan sju för att få en läkartid. Jag och mamma (som kommit på besök från Östersund) satte på kaffe och åt en smörgås i ottan och pratade. Klockan sju återkom jag till sjukvårdsupplysningen och fick en tid på vårdcentralen efter klockan nio. Väl där sa läkaren att hon trodde att det var krupp. Det kunde vara bra att uppsöka akuten om det blev mer besvär. Läkaren sa att hon kunde skicka en remiss på en gång eller så fick vi åka dit senare. På henne lät det som att vi skulle bli tvungna att uppsöka akuten förr eller senare. Vi valde då att åka på en gång. På akuten fick vi vänta länge i ett rum. Till slut kom en läkare (supertrevlig och kunnig) och hon konstaterade efter undersökning att det var falskt krupp eftersom han hade den typiska "skällande" hostan och väsande ljudet på inandningen. Agaton fick andas in nån slags syrgas två gånger i en minut i taget för att vidga luftrören. Han skreeeeek men det kanske mest berodde på att jag fick hålla fast armarna och huvudet på honom. Sen fick han dricka kortison utblandat i vatten.
I natt har det gått över förväntan. Han har vaknat många gånger men efter en stunds amning har han somnat om. Nu sover han i vagnen ute. Vi har satt igång att packa saker. Just nu har vi tagit oss an alla glas och porslinet. Det känns bra att komma igång med det.

Hallå! Lillplutten blir mer och mer social. Nu tittar vi på varandra och ler mot varandra. Man kan kittla honom och få världens asgarv tillbaka. Han börjar också lägga pannan mot en när han är trött och ligger kvar så länge. Det känns nästan som en kram! :) Klappar händerna gör han varje dag och favoritsångerna just nu är Imse vimse spindel, när trollmor har lagt de 11 små trollen, klappa händerna så fort du kan och hej på dig du lilla vän..
Sova i vagnen går som smort nu när han vet att ingen tar upp honom. Det är härligt att höra honom mumla där nere i vagnen istället för gallskriket han höll på med tidigare.
I morgon kväll kommer min mamma hit till Karlstad. Fullt upp med besök. Roligt!
Nåt annat kul är att mina orkideer börjar blomma igen efter några månader med tomma stänger. De är så fina att se på istället för den gråa, dimmiga Karlstadhimlen.

Nu sitter man uppe igen i natta.. Klockan är halv tolv och jag måste sova egentligen men man är ju en nattsuddare. Lillsyrran har lurat in mig i facebook så nu är man fast där och kollar runt. Jag som INTE skulle gå med i nåt löjligt facebook.. Men kanske är det bara roligt en stund. Vet ju många som gått ur efter ett tag. Vi får se.
I morgon ska vi på bvc på 8 månaderskontroll. Det blir spännande att se hur mycket han har växt. Jag har inte nån fråga till sköterskan(som vanligt). Allt fungerar ju bra med Agaton. Man kanske ska ifrågasätta varför vi inte får träffas i deras regi men det är det andra som gjort. Ingen riktig babymassagekurs, ingen informationsträff om barnsäkerhet. Vi skulle ha en avslutande träff där pappagruppsledaren skulle ha varit med på också men den har inte heller blivit av..
Det enda jag kan komma på som är lite jobbigt är att jag vill ju att han ska sluta amma på natten. Men det är ju jag som måste säga ifrån om det. Just nu fungerar det ju bra men är tröttsamt.
Babyrytmik ska vi också på i morgon. Gissar att dagen kommer att gå fort. Kram på er.

8 månader

Idag blir Agaton 8 månader. För 8 månader sen låg man vid den här tiden och var trött, omtöcknad men glad. Lillplutten låg i sin genomskinliga glassäng och de glada föräldrarna hade för nån timme sen ätit en god välförtjänt frukost. Jag hade nyss skickat hem John för att sova några timmar. Själv väntade jag på att få komma till avdelning 11. Sköterskorna meddelade att det var fullt där så jag skulle få vänta ett tag. Det dröjde ända till klockan 1 eller 3 på eftermiddagen innan jag och Agaton fick byta avdelning. Kommer ihåg att jag låg i sängen och väntade och tog in allt som hänt. Kunde inte förstå att det lilla knytet som låg bredvid mig var vår lille bebis. Helt plötsligt hör jag en mamma som skriker aj, aj, aj i rummet bredvid. Förstod att där var det en liten bebis på gång. La mitt huvud tillrätta på kudden och tänkte "Gud vad skönt att det är över för min del"!
Nu har det gått 8 månader sen allt detta hände och lillplutten som blivit större ligger ute och sover i vagnen. Vi har sagt hej då till hans farmor och farfar som har börjat den långa resan tillbaka upp till Östersund. Jag ska dricka en till kopp kaffe och ta mig an disken snart. Kanske kolla på kort på när Agaton var nyfödd först. Tänk att tiden går så fort..

The great Amanda Jennsen

Sitter och kollar på reprisen av IDOL som vi spelade in. Herre gisses vad bra Amanda är! Låt henne vinna! Fast det är väl jag som ska ringa och rösta på henne om jag vill att hon ska vinna..
Man sitter varje vecka och blir upprörd över att fel person försvinner. Som förra veckan när Christoffer försvann. Inte röstade jag på honom. Jag röstade inte alls. Ska väl plocka fram telefonen nästa fredag.