Har beslutsångest.. Dop eller inte dop för Agaton? Hur ska vi göra? Varför måste man vara vuxen och fatta beslut över nån annans huvud? Hur vet man att man fattat rätt beslut? Jag döptes ju inte som liten bebis utan inför konfirmationen döptes jag tillsammans med tre andra.. har förstått att särskilt pappa tyckte att jag skulle få bestämma själv om jag ville döpas och därför avstod de. Känner mig så okristlig, är nästan aldrig i kyrkan och gillar inte kyrkans syn på homosexuella och är därför tveksam till att döpa honom, samtidigt firar ju vi jul och påsk. I mitt jobb som lärare tycker jag ju också att det är otroligt viktigt att berätta om varför vi firar de olika högtiderna i Sverige, så att inte barnen ser jul som en dag då man får hundra julklappar.
Tänk om vi väljer att ha dop och sen står vi där i kyrkan med världens ågren? Det skulle väl bara vara jag i så fall för att för J spelar det ingen roll.
Vi måste bestämma oss snabbt om vi ska fixa dop i sommar.
Tacksam för hjälp. hur tycker ni?
Naranja
8 kommentarer:
Intressant fråga! Bra Narre att du ifrågasätter. Hm ja varför dop? Jag själv är inte döpt, mina föräldrar tyckte jag skulle bestämma det själv den dagen jag var tillräckligt vuxen att förstå innebörden. Jag har inte känt mig annorlunda eller sknat att ajg inte är döpt. Jag heter ju det jag heter ändå! Låt Agaton bestämma den dagen ahn är stor npg att fatta det beslutet själv..bara ett råd från "ho" som är äldre och lite vis då och då! kram Cam
hej gumman! ifall du är tveksam tycker jag att ni ska vänta! Det är ju som sagt aldrig för sent för någon att döpa sig senare. När jag gick svenska kyrkans grundkurs var det flera som protesterade mot barndop för att de menade att barnet inte får välja själv men då sa skolprästen att enligt kyrkans filosofi så "händer" det något med barnet när man döper det oavsett hur föräldrarna känner. Vet inte riktigt vad som händer men det skulle vara något positivt men då kan man ju förstås undra ifall Gud inte välsignar de barn som inte döps... Det tror inte jag. Jag tror ju att Gud tar emot såväl barn och vuxna oavsett om man är med i svenska kyrkan eller inte. Däremot är det ju en trevlig familjeceremoni där barnets olika släkten får en chans att träffa varandra och så skulle jag själv vilja köpa en fin present (men det kan jag ju förstås göra ändå :) Kram storasyster
hej !om dopet jag valde att döpa vår son lukas men det ville ju vi..göra det är bara att man få komma överns med varann hur man ska göra..det är ju inget måste tycker ju jag .föresten vilken fin blogg din mor har gjort åt dej agaton..det viste jag inte att din mor var så duktig på datorn..där ser man..hi hi sen tänkte jag säga åt er gå gärna ut på vår sida http://marleneotony2007.webb.se/ ha det så bra.marlene (mammas kusin)
Hej Naranja!
Vad roligt att få läsa om dig och din familj! Grattis till lilla Agaton! Så fin han är!
Jag har läst om dina tankar kring dop och jag förstår att det är ett svårt beslut. Hur man än gör så fattar man ju på något sätt ett beslut åt barnet.
Jag har inte heller varit så väldigt kristen av mig i livet. Jag är fortfarande inte superreligiös på något sätt, men ju äldre jag har blivit desto större har min tro på att det finns något mer än bara ”jordelivet” blivit. När pappa gick bort kändes det extra starkt. För mig var det skönt att vända mig till kyrkan för att ventilera min sorg och mina tankar. Det hade nog varit svårare att ta det steget om jag inte hade varit döpt eller konfirmerad.
Jag ser dopet som en fin ceremoni som ger valmöjligheten att senare ta del av det kyrkan har att erbjuda. Som det ser ut i dag tycker jag att det är mindre och mindre vanligt att man säger sig vara troende. Då är det kanske lättare att vara med i kyrkan och gå ur om man verkligen inte vill, än tvärtom. Vet inte om du förstår hur jag tänker men nu har jag i alla fall delat med mig av mina tankar! =)
Jag kommer fortsätta läsa om dig och din familj! =)
Stora kramar
Lotta
hejsan!
Jag det är svårt att veta hur man ska göra, Det är ju något som ni själva måste avgöra. För mig va det själv klart att ha dop för Emelie och Amanda kanske för att både jag och Kenneth blev döpta som barn. Bestämmer ni er för att inte döpa Agaton så är det ju alldrig försent att döpa han när han blir äldre...
Kram Jeanette
hej igen! jag tycker det Lotta skrev var bra, dvs att det kan vara lättare att ta del av det kyrkan har att erbjuda när man är döpt (= medlem). Jag har ju haft mycket nöje av att tillhöra kyrkan. Jag har gått på kyrkis själv när jag var liten och nu med mina egna barn. Jag har deltagit i babyrytmik och barnen kommer att gå på miniorer och juniorer. Förhoppningsvis kommer de också att vilja sjunga i kyrkokör redan från det att de är barn. Numera jobbar jag ju som kyrkogårdsarbetare och tycker det är toppen att vi har våra kyrkor med sin fantastiska akustik och som är en kravfri mötesplats för kontemplation.
Hej Naranja!
Kul att ni har en egen blogg. Har tittat in ett par gånger. Vilken jäkla söt pojke ni har fixat! Och han har ett mycket fint namn. Behövs inte välsignas av gud tycker jag. En namngivningscermoni kan man ju ha istället och då kan man ju välja själv vad man vill ha i dopfuntet. Öl ska va bra för håret har jag hört..
Tänker på dig mycket ska du veta. Här är det som vanligt fullt upp. Men snart är mitt livs roligaste år slut. snyft.
Hoppas allt är bra, ringar dig snart.
Stor kram från Jennie
Hej Naranja,vi resonerade som så, att:
Ganom att inte döpa våra barn så gör vi inget som vi inte sen kan stå för, men.......vi stänger inte heller några dörrar för dom, om dom själva vill så kan dom ju göra det vid ett senare tillfälle, precis som du så gjorde ju jag också det i samband med konfrimationen.
Om ni väljer att inte döpa Agaton så tror jag inte att han kommer att klandra er för det.
Vi hade en fest istället för nära och kära, vi valde faddrar och hade en trevlig dag med en liten cermoni som vi själva hade utformat, det var jätte fint och kändes väldigt personligt.
Kram från Erica.
Skicka en kommentar