Dan före...

I morgon smäller det. Agatons 1-års dag! Kan inte fatta vad tiden gått fort. Idag har mina tankar gått tillbaka ett år. Har tänkt mycket på hur förlossningen var. Jag har läst journalen från förlossningen och kollade in vad som hände vissa klockslag. Kan inte fatta att kroppen orkade med allt det jobbiga. Att man orkade kämpa på efter så lite sömn och allt det onda. Konstigt nog vill man ju göra om det! Fast det gjorde ont och var så jobbigt.

I dag har vi hälsat på Linda. När vi kom hem sen fick vi besök av Helena och hennes två döttrar. Agaton blev så betagen i dem. Den yngsta tjejens ögnfransar ville han peta på hela tiden. Han gillar verkligen när det kommer barn på besök.

Vår syster Wicktoria har varit här nu sen i lördags morse. Det är såååå kul att ha henne hemma igen. Jag och Wicktoria har bakat hela dan idag känns det som och vi alla känner oss redo för kalas i morgon. Synd bara att John jobbar hela dan i morgon men han firar ju Agaton på morgonen och när han kommer hem. Kom gärna och ät tårta och fira med oss. Vi är hemma hela dagen i morgon!